Hur funkar egentligen hjärnan?
Det är alltid nyttigt att friska upp kunskaperna från grund och gymnasieskolan. Och faktiskt har det kommit nya rön om hur vår finaste tillgång egentligen fungerar. Jag kommer inte skriva något vetenskapligt.
Hjärnan består av tre bitar. All tre har påverkats av evolutionen. Först har vi det som ibland kallas för reptilhjärnan: Hjärnstammen med lilla hjärnan. Den här biten förser oss med information från kroppens alla hörn. Jag kan tänka mig att det är en massa olika impulser var sekund som når hjärnstammen. Hjärnstammen är förmodligen den första hjärnan.
För att tolka informationen från kroppen har vi begåvats med limbiska systemet eller mellanhjärnan. Här kopplar vi på känslorna. Limbiska systemet sorterar informationen från kroppen och vi känner.
För att fundera kring det vi känner har vi utvecklat hjärnstammen. Den veckade grå ytan som man oftast likställer med hjärnan. Hjärnstammen är delad i två hemisfärer och dessa två arbetar ihop på ett finurligt sätt.
Jag tror att hjärnan av naturen är lat och rädd för smärta och förändring. Jag tror att hjärnan vill upprepa tankemönster gång på gång så den kan bli snabbare och snabbare och tillslut göra dessa tankeoperationer per automatik. Jag tror hjärnan strävar efter detta. Det är förmodligen därför vi känner ett motstånd inför förändring. Motstånd mot nya tankar som kommer tvinga hjärnan att förändra sina strukturer och få den att bygga om minnen. Det är ju inte kul att ha gjort på ett sätt i flera år och sedan tvingas ändra sig. Det är inte lätt att plötsligt få upp ögonen för nya saker.
Trotts den inneboende trögheten i att förändra så gör vi det. Och förmodligen på grunds av att smärtan av att inte förändra blir större än motståndet mot just den förändringen. Det betyder att nya vanor tar tid att etablera.
Det som är kul med hjärnan är att den kan tränas. Just nu funderar jag på hur jag ska träna min hjärna och vad jag har tränat min hjärna till att utföra på ett effektivt sätt.
Hjärnan är också den plats där självet sitter. Hjärnbarken har försett oss med förmågan att reflektera över oss själva. Det gäller att träna den förmågan också. Vem är jag, vad står jag för, mina värderingar?
I nästa inlägg kommer jag skriva lite om självkänsla och självförtroende. Två begrepp som är mycket svåra att förklara för mig själv. Min förhoppning är att kunna reda ut dessa begrepp och på så sätt etablera nya mönster i min hjärna.
Bilden kommer från det åldrande färjelägret på Oknö här hemma i Mönsterås. Det ligger där som ett monument över tider som flytt. Innan Ölandsbron fanns var trafiken över sundet livligt. Idag har vi nya mönster för resande till Öland. Nya mönster uppstår överallt och jag börjar förstå hur starka de är genom att intressera mig för hjärnan.
