Erfarenheter från arbetet som jobbcoach
Arbetsförmedlingen har under en tid använt underleverantörer eller så kallade kompletterande aktörer. Jag arbetar i ett sådant uppdrag. Här kommer mina erfarenheter med utgångspunkt från min kontakt med den som söker nytt arbete. Jag har valt att dela upp det i några ledord.
Respekt är det första begreppet som jag försöker hålla mig till under alla de otaliga timmar jag suttit med modfällda individer. Personer ur stånd att ändra på sin situation utan hjälp. Utan att visa personen respekt kan blir resultaten fort bli negativa eller uteblir. Jag har haft ett tydligt fall där min drivkraft tog helt fel väg och istället för att lyfta tryckte min kraft ner individen längre ner i hopplösheten.
Alla har möjlighet att påbörja något nytt, ändra sig. Det är också en ledstjärna ordet möjlighet. Ingen har så stor förändringsbenägenhet som en människa i kris. Återigen gäller det att kanalisera energin till ett bra resultat. Det rör sig kanske om ett fåtal minuter i starten av den första coaching sessionen. Blir individen bemött på ett förlösande sätt där hon eller han känner att jag tror på att det ska gå att hitta ett arbete så kan jag se hur energin laddas framför mig.
Tron på att det finns arbete är den första byggstenen. Utan tro på att det ska lösa sig blir det extra svårt att finna det jobb som jag som coach faktiskt är säker på finns där ute. Min första fråga är därför: tror du att du ska hitta ett arbete? Tror man på att det finns jobb då är mer än halva slaget vunnet enligt mig. Många av de jag möter tror inte att det finns arbete. Ofta räcker det med att informera dem om att jobbsökande är långsiktigt och att bara en bråkdel av jobben är synliga på exempelvis Arbetsförmedlingens hemsida. Och det är inget påhitt heller utan en mycket påtaglig sanning att många arbeten uppstår utan att det syns i tidningar eller på internet.
Hinder finns det. Alla som varit utan arbete en längre tid har någon form av hinder. Få är lata men det finns de också. Större delen har svårt med sig själva eller att prioritera och hålla arbetssökarmotorn igång. Detta hinder behöver lokaliseras och desarmeras. Hindret kan ligga utanför personen men oftast ligger problemet i något område som individen själv kan kontrollera och ändra på. Att ha en bristande utbildning när man är 22 år är snarare en möjlighet än ett hinder. Bristande utbildning när man är 52 är inte heller så farligt eftersom man har oerhört mycket erfarenhet från arbete och liv. Allt den arbetssökande kan ändra kan också ändras. Geografi och arbetsmarknad runt bostaden är ett område som inte går att ändra på utan att flytta. Strukturen på arbetsmarknaden och konkurrensen av andra arbetssökande är inte heller något man i stort kan ändra på förutom att den arbetssökande kan knyta kontakter via praktik. Praktik är ofta en bra dörröppnare till en bransch.
Energi är det sista ledordet jag väljer att lyfta fram nu. Livsenergi är väldigt viktigt för att nå framgång. Att vara glad i att leva och se dagen som ett litet äventyr. Är du arbetssökande så finns spänningen alltid där om hörnet. Vad ska hända och vad ska det bli av mig? Låt förändringsbenägenheten vinna över rädslan att förändra ditt liv. Vi lever i ett fantastiskt land där det finns ett säkerhetsnät som fångar dig om du skulle tappa alla egna rep att hålla dig i och du har flera chanser att börja på nytt!
