Etableringslots och slutet

Så drog Arbetsförmedlingen ur pluggen för Etableringsreformens guldkorn, Etableringslotsen. Det var ganska väntat men jag skulle vilja ge min bild av två verksamheter som Arbetsförmedlingen startat och avslutat med ganska svidande minne. 
 
Jobbcoach, den första lösningen för enskillda att själva välja sin jobbcoach bland upp till 2000 leverantörer med milsvidd spridning på kompetens och möjligheter. Allt från hypnos till CV-skrivande och coaching. Ett erbjudande som vi kunde läsa i tidningen om som en fadäs och som monterades ner tyst och fint och ersattes av det som nu stryker på foten: Etableringslots. 
 
Etableringslots, ett på papperet och i teorin fantastiskt upplägg där engagerade och kunniga nätverkande personer skulle hjälpa nya svenskar tillrätta i samhället. Jag var med från start och har följt utvecklingen. 
 
Både Jobbcoachen och Etableringslotsen var upphandlade så individer som sökte jobb eller var nya sverige själva skulle välja ut den organisation som skulle stå till tjänst. På Arbetsförmedlingen skulle en lista med namn och infomation till alla kompletterande leverantörer återfinnas. Den arbetssökande hade att välja bland många okända företag. 
 
Vid start så kvitterade utförande underleverantör (kompletterande aktör) ut en ersättning som har varierat. Det har möjliggjort några avarter bland annat följande: Mutor att välja en specifik leverantör även om resultatet var ganska givet från början. Jämför med Etableringslotsar som delar ut surfplattor för att få personer att välja dem och sedan inte hjälpa till med det egentliga uppdraget. 
 
Hjälp att leta upp lägenhet på platser som kanske inte är bäst för etablering i samhället. Att fylla gamla arbetarlängor i avfolkningsbyggden stöder inte etablering. Vissa företag började tidigt lova lägenheter till nya svenskar utan att kunna leverera det. Företaget kammade in startersättning och struntade sedan i individen. 
 
Jag kan göra listan lång på alla de tokigheter som blev av Etableringslots och Jobbcoach och det gör mig så beklämmd. Två av de kanske intressantaste möjliga lösningarna för två problem har blivit körda i boten utav den själva organisation som betsällt den. Jag skulle gärna vilja att alla de anmälningar och påpekanden som jag och mina kollegor har angånde oseriösa aktörer redovisas och jag vill se vad som hände med informationen vi, som var bekymmrade över utveckingen, gav till Arbetsförmedlingen. 
 
Etableringsreformen har jag arbetat hårt med att sätta i verket. Jag har ordnat ett antal arbeten till nya svenskar. Jag har ordnat praktik hos företag där personer kan träna sin svenska. Jag har pratat om det svenska systemet och jag har talat om den svenska kulturen och hur jag ser individers väg framför mig. 
Därför blir jag så trött när själva beställaren inte följer upp sina leverantörer och kvallitetsäkrar leveranser. 
 
Visst det har funnits en leverantörsdialog. En information mestadels från AF till en trogen skara leverantörer som behagat dyka upp på dessa samtal. Busarna, de höll sig naturligtvis borta på dessa möten. Varför inte bara stänga av en leverantör som inte vill träffa sin kund?
 
Vi som såg problemen börja hopa sig påpekade det under dessa möten men, men jag vet inte var man gjorde med informationen. Varför stävjades inte detta tidigt? Hur kunde det gå så långt? 
 
När jag började hade jag och arbetsförmedlaren ett samtal ihop med personen som jag skulle träffa. Vi tittade på planen som arbetsförmedlaren skrivit baserat på information från individen själv. Då kunde jag och arbetsförmedlaren samt individen se så allt funkade bra ihop. Arbetsförmedlaren kunde tex kontrollera min kompetens vid sittande bord. Kunde kolla så jag åtminstonne kunde prata svenska!
 
För en tid sedan träffade jag en man som jag själv var Eableringslots åt för ca ett år sedan. Nu jobbade han som Etbleringslots och han kunde väldigt knapert med svenska. Jag frågade hur många personer han skulle träffa i månaden? 30 personer var svaret.
Vad gör ni när ni träffas? Betalar räkningar
Har du hjälpt någon med jobb eller praktik? Nej, det går inte, svårt. 
Då, förstod jag att något gått ohyggligt fel med hela paketet. 
 
Det enda som fanns kvar var att lägga ner Etableringslots och låta behovet lösas på något annat sätt. 
 
Vi som påpekade bristerna, är förbannade idag.
Vi undrar hur det kunde gå så långt utan att det styrdes upp?
Vi tror att ledarskapet på arbetsförmedlingen ersatts med regler och paragrafer som ingen vågar tolka med risk att begå tjänstefel. Vi tror att ingen vågade blåsa i visslan.
Vi är besvikna! 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0