Jag har läst boken: ”Genom sig själv känner man inte andra”. Av Bente-Marie & Heidi Ihlen

 


Denna bok är mycket bra. Sällan har jag blivit så glad över att gå från klarhet och kunnat använda det jag läser direkt i min vardag. Jag har också blivit inspirerad att ta steg som jag kanske inte skulle vågat utan att ha grundat dem med läsning ur denna bok.

Konflikt. Jag har med hjälp av denna bok kunnat utläsa mina egna mönster om konflikt. Jag har varit lite konflikträdd och rädd för olikheter. Jag kan koppla det till en tidigare bok jag läst om personligheter. Felet jag har gjort och säkert många med mig är att jag tolkar andra människor efter mig själv. Det betyder att jag egentligen inte ser andra människor så som de är utan bara utefter min standard och tyckande. Jag sätter samma krav på andra som på mig själv. Och ofta är det inte ens mina krav som styr utan kanske krav som jag försöker leva upp till, kanske från föräldrar eller andra i nära relation.

Att släppa det filter som min egen person är när jag talar med en annan människa är viktigt. Att kunna säga till en person att ” så här ser jag på denna fråga” utan att vara rädd för att det ska bli en konflikt är en stor bit av framgång för mig. Om det ska bli en konflikt beror på hur jag tolkar det. Hur jag skruvar upp förväntningen på att det ska bli en konflikt. Tror jag det kommer bli en konflikt om en fråga så kommer det naturligtvis bli en konflikt. Om inte mellan oss två så blir det en spänning om en förväntad konflikt som kan leda till en tolkning från den andre att något är fel och en reell konflikt kan ta sin start.

Författarna beskriver hur man kan göra varandra tydliga. Hur vi ska lyfta fram det som skiljer oss åt istället för att vurma om det som är likt. Det är i olikheten den stora utväxlingen finns. Störst blir kraften i en arbetsgrupp. Om man kan använda olikheter och inte vara rädd för dessa kan kapaciteten i gruppen ökas avsevärt.

 

Läs boken!


RSS 2.0